Lite sliten...

Känner mig lite lättare sliten.
Förkyld *Buhu* *Buhu*... Kände mig ganska så hyfsad tidigare idag, men allt var nog en illusion efter
"pillerätande".

Lukas fick vansinnigt ont i ena örat efter att ha duschat igår och i natt vaknade han och hade monsteront.
Inget annat att göra än att ringa öronmottagningen.
Fick tid nu i eftermiddags och det konstaterades att han fått hörselgångsinflammation. Som tur är
slipper han antibiotikan utan får droppar i öronen istället. Och det är jag/vi otroligt glada över. Han har fått
alldeles förmycket antibiotika i sitt 3,5 åriga liv.
Han är i a f piggelin och hur go och glad som helst! Goa underbara unge!
Imorgon blir det återigen läkaren. Han har haltat av och till i 2 veckors tid snart. När han hoppar vill han
inte sätta ner den ena foten riktigt. Tja, vad göra? Han klagar inte så mycket... Men när man är van vid
att han springer och hoppar HELA tiden så blir man lite konfunderad när han INTE gör det konstant.
Han kanske helt enkelt har växtvärk, vad vet jag. Men kollas det inte och det verkligen är något...
... ja då har jag det på samvetet.

Nu är det soffliggning och "The Mentalist"-säsongspremiär att se fram emot!
Kram Linda

Idag är en bättre dag...

Lukas är gladare idag!
Känns mycket bättre med en glad Lukas. Och han säger att han faktiskt vill till dagis idag...
Så nu håller jag tummarna för att det ska vara en bra dag på dagis.
Strax lämning...

Håll tummarna med mig!

Mammahjärtat blöder...

... REJÄLT!
Det första L sa imorse när han vaknade var; Jag vill inte till dagis Mamma!

Det känns tungt. Nu är han lämnad och innan han lämnades upprepade han gång på gång att han inte ville bo
i Knislinge. "Jag säger till kompisarna här att jag sticker här ifrån", sa han.
Mamma jag vill ha mina kompisar från "båten-dagiset" hos mig.... och så rabblade han upp alla. *Hua*...
Jag har nu lovat att imorgon ska vi skriva ett brev till hans kompisar och fröknar från hans gamla dagis.
En liten tröst i detta.

När jag väl lämnade honom så var alla ute på gården och lekte. Han höll krampaktigt kvar min hand ett tag.
 Medans jag gick in och lämnade hans ryggsäck hittade han 3 bilar & traktorer och när jag kom ut på
gården igen så hade han gått fram till ett barn och frågade om han fick vara med.
NEEEJ, med väldigt stora bokstäver, blev svaret. L som redan satt ner sina bilar tog upp dem igen och
gick där ifrån.
Detta är inte roligt.
Han som är en sådan glad och härligt busig kille. "Han kan inte de rätta lek-koderna" sa en fröken till mig.
No Way...

Får inte träffa min prins ikväll innan han somnar... Men jag ska minsann upp och pussa honom på pannan
när jag kommer hem från jobbet. Min älsklingskille, JAG ÄLSKAR DIG!

Nu sjukgymnastik och jobb...

Nöjd...

... är ordet som kan beskriva hur jag känner mig just nu! Nöjd med mig själv för att jag gått mer än 6000
steg (räknat från stegräknaren) under promenaden som jag och grannen tog ikväll.
Jag får nog vara tacksam över att hon har fått med mig på detta.
Den enda dagen jag "vilat" fötterna på kvällen var igår. & ja, de värker lite. Börjat jobba heltid igen
och det är inte fötterna vana vid. Men ack så skönt att jobba och känna sig "nyttig" igen.
Huvudvärken är inte lika intensiv, vilket gör allt annat mycket lättare. Med andra ord en MYCKET nöjd
Linda!

Nu=Sängen
Sov Gott

Känns i benen...

... de där backarna som finns i lilla byn känns i benen idag. POSITIVT!
Har gått en runda nu på morgonen idag oxå och det känns riktigt bra. Gjorde allt för att inte undvika
backarna så benen känns härligt möra och livet är på topp.
Att gå är egentligen den tråkigaste formen av "träning" som finns... tja om man räknar bort rodd, jogging,
 orientering mfl. sporter.
Nu skiter jag i om det är tråkigt. Jag måste gå neråt och den bästa medicinen är motion tillsammans med
en balanserad kost. Det funkar inte med en massa bantning för min del. Vissa kanske tycker att VV är en
bantningsmetod, men för mig så är det ett sätt att få mig själv att förstå att allt ska inte ätas HELA tiden
utan bara då och då.
Mot nya tider!

Ha en underbar dag!
Kramkramkram

Tjoho, Jippie, Yes...

Under tiden som jag var på ett trevligt L&B-party hos Nadja så lyckades mannen i mitt liv hitta
den saknade kamerasladden. FANTASTISKT!
Den låg bakom en hylla... så kan det bli. Det förde i a f något gott med sig. Tidigare idag så rensade & sorterade
jag en låda i köket som blev en alltiallo-låda när vi flyttade hit.
Nu ett x antal månader senare är den då fixad och fin! Och det tack vare sladden!

Imorgon börjar PP-räknandet igen. Vet inte riktigt vad som gick fel under semestern. Men nu är det ett x antal KG till att ta itu med. Närmare bestämt 30 tunga Kilo. Men det ska gå även om det tar lång tid.
Trivs inte med min vikt och framför allt så känner jag mig inte bekväm. Känner mig t o m tjock på ryggen...
Då har det gått för långt... Ända sedan en väninna till mig skrev i hennes blogg att det känns skönt när inte
låren skaver emot varandra längre så har jag funderat över detta till och från.
& JA... det är SKITTRIST när de gör det...

Det är nu det ska ske... Det är nu allt negativt ska förvandlas till positivt genom min egen kraft...

Natti Natti!

*Buhu*

Hittar inte min kamerasladd så att jag kan föra över alla bilder från sommaren. *GRrrrrr* & *Buhu*.
Inte det minsta irriterande, nejdå!

Dagen har varit JÄTTEseg! & när jag väl började göra något = slipa på en 70-tals telefonbänk som ska bli
vit, så började det ÖSregna (eller som Lukas sa nu på semestern, det regnade kopiöst mkt*hihi*).
Nähä, det får nog hända lite mer imorgon. Ska i a f på L&B-party hos söta Nadja. Det ska bli riktigt kul att
träffa härliga vänner!
Ikväll blir det mys i soffan och en förhoppningsvis bra film.

Ha en underbar kväll!
Kramkramkram
Linda... bättre sent än aldrig;-)